Svärfar har åkt hem igen utan att det kom till mer än verbala stridigheter. Johoo, nu är han av med den besvärlige karlen. Nu kan han åka hem. Där bor brorsan, som han lurade för 20 år sen. -Å ja, det var sant, det var ju därför jag rymde från början. Oj då, undrar om han är långsint.
Så han skickar iväg några sändebud med ett konstigt besked för att förvarna brorsan. "Nu har jag varit hos morbror Laban ett tag. Men det har gått bra för mig. Jag vill bara berätta det, så vi kan vara vänner." Undrar vad han menar med det. Han kanske vill känna sig för. Jag vet inte vad han hade tänkt sig som svar, men tydligen inte det han fick: "Din bror kommer hitåt med 400 man."
Med 400 man! Det kan aldrig vara i fredliga avsikter. Han var verkligen långsint. Ut självgode, förorättade Jakob. In darrige Jakob att få igen för gammal ost. Nu gäller det att tänka snabbt! "Vi delar på oss, så om brorsan slår ner på det ena lägret, kan det andra fly." Hm. Vart då? Det verkar som en hastigt påkommen panikplan.
Det verkar även Jakob inse. För sen gör han samma sak som så många när de hamnar i trängda lägen. Från att det hittills har varit Gud som har riktat sig till honom, riktar nu han sig till Gud. "Jag ägde bara min stav och nu är jag rikare än jag förtjänar. Nu har du bett mig återvända hem, men här kommer brorsan och vill ta död på mig. Hur hänger det ihop med att du har lovat göra gott mot mig? Rädda mig!"
